Foto: Mikael Andersson Täby Direkt
Foto: Mikael Andersson Täby Direkt

JAG ÄR EN SKRIVANDE MÄNNISKA

Men också en läsande människa. Läsande och skrivande är starkt förbundna med varandra - det ena driver det andra. Böcker har varit trogna vänner genom livets skiften. Skrivandet har haft sin plats också, dikter och prosa, allt undanstoppat och väl dolt på hårddisken. Det har hjälpt mig att skapa distans och perspektiv i en ofta stressad tillvaro under ett fyrtioårigt långt yrkesliv i IT-branschen.

2013 bestämde jag mig  - det var på allvar nu. Under fyra terminer på Skrivarakademin fördjupade jag mig i skrivandets hantverk vägledd av läraren, författaren Inga-Lina Lindqvist. Med mig hade jag ett grovmanus, embryot till min första bok Kvarlämnat på perrongen . Den förvärvade kunskapen resulterade i många omarbetningar. Men jag var långt ifrån färdig. Ett manus måste granskas av en lektör. Det blev ännu fler omarbetningar när författaren och lektören Erik Grundström dykt djupt ner i texten. 

Från det att jag klev upp för trapporna till Skrivarakademin för första gången tog det tre år innan boken var mogen för publicering. 2019 släppte jag novellsamlingen Gubbjävlar och nu arbetar jag på min tredje bok med arbetsnamnet Nätmannen.

Att skriva på allvar är ett slitgöra, en mental process då jag pendlar mellan eufori och frustration. Och till slut: att våga släppa taget om manuset, att sluta peta i texten. Ta språnget mot publicering, väl medveten om att jag utlämnar mig själv till en speciell sorts kritisk granskning. Jantelagen känns rent fysiskt, som att stå naken på ett torg. Men läsarnas reaktioner på mina två första alster ger mig mod att fortsätta resan. Torget skrämmer mig inte längre.